lördag 1 augusti 2015

Flyttfågeln förbereder sig...igen

Lördag och sen kväll i Dana
taket knarrar och knakar
grannarna ovanpå rör sig 
och jag hör allting
Jag vet inte vad de heter
men jag vet mer om dem än jag vill veta
och säkerligen mer än de vill att jag ska veta

Sedan jag flyttade in 
har jag vetat att jag inte kan stanna här så länge
alla som hängt med ett tag vet att jag flyttar i snitt en gång om året
När jag kom hit tänkte jag att jag stannar i alla fall ett år
kanske två
men inte mer än så
jag ville hinna se alla årstiderna
jag ville ta det lite lugnt

Jag kommer att få se alla årstiderna
men det har hittills varit allt annat än lugnt

Det blir 11 månader med Dana
I förrgår sa jag upp hyreskontraktet
I går sa jag upp mitt jobb
I november börjar jag på nytt jobb i Malmö
och förhoppningsvis har jag då också hittat någonstans att bo
tillsammans med min Stormvind

Det kanske är stora beslut
men de är så enkla att ta
Jag har redan fått höra att jag är galen
och det är fullt möjligt
men det är en av de saker jag tycker om med mig själv
jag är inte så himla nostalgisk längre
jag gör mig inga större illusioner
jag har ingen aning om vad som väntar
det har ingen
men jag vet vad jag vill just nu
jag vill vara där jag har mitt hjärta
jag vill inte ha min kärlek på avstånd
jag vill inte ha några dagar här och en helg där
separationsångesten
kalenderpusslandet
frustrationen
Jag vill mer
jag vill på riktigt
och jag vill nu
och eftersom det är möjligt
- varför inte? -

Det senaste året har jag åkt
emotionell karusell
utan några som helst säkerhetsanordningar
högst medveten om att jag när som helst
kan ramla av och slå mig helt fördärvad

Jag åkte och jag föll ur och det gjorde ont
Innan jag ens förstått vad som hänt
hoppade jag på nästa 

Mitt i allt kaos sveptes jag med av Stormvinden
och plötsligt åkte jag inte i baktakt
någonting stämde
kugghjulen passade ihop
det började snurra friktionsfritt
det kändes inte lika skrämmande som tidigare
det kändes mest bara härligt
och där åker jag nu
högst medveten om att jag när som helst
kan ramla av och slå mig helt fördärvad
men just nu
finns det någon som håller i mig
som vill ha mig med
som jag vågar tro på
en-å-åtti-famnen
där jag från första stund bara kände mig hemma
och snart är hennes hemma
och mitt
ett och samma





1 kommentar: