Åttonde mars

Jag tänker i dag lite extra på de urstarka kvinnliga förebilder
som jag har haft förmånen att växa upp med 
och dem jag har hört berättas om
Jag känner mig stolt över att dela dna med dessa livsbejakande stålviljor
Samtidigt har jag en stor känslighet som jag främst kan tacka min fina pappa för
och jag är trots allt som denna känslighet för med sig
mycket tacksam även för den

Jag blev en märklig mix som inte riktigt förstår att förvalta sitt arv
Jag blev en som sällan eller aldrig känner sig hemma

Anar i bland en latent och odräglig briljans inom mig
(Geni Galning Gud)
men lyckligtvis (?) hålls jag i schack av den på fädernet nedärvda Ödmjukheten
och främst av bekvämligheten från moderns sida
man hade kanske kunnat gå långt 
om man inte satt så himla skönt

En gång fick jag en komplimang
(tror jag)
"Du är en häftig mix
tänder eld på alla svavelsticks"

Det var fint, men inte riktigt sant
för jag lever majoriteten av mina dagar i oupplysta rum
men under andra omständigheter hade jag kanske kunnat leverera
och jag är trots min eventuella briljans inte smart nog att helt ge upp hoppet

Förmödrar och fäder
vad är det egentligen ni har skapat?

Hej 2014

2014

har jag längtat efter

Inte för att 2013 var så illa, egentligen,
men jag vet inte...
i min längtan efter något annat, något nytt,
känns ett nytt år som en bra början

2013 blev året då jag lyckades ta mig tillbaka till arbetsmarknaden
det är det jag kommer att minnas 
med stolthet
efter fem år då jag kämpade med sjukdom, förluster av olika slag
och en känsla av ett omöjligt uppdrag

Jag kommer att minnas 2013 som ett slitsamt år
Mitt jobb har krävt mer än jag egentligen orkar
och jag har varit tvungen att slå på sparlågan vid varje tänkbart tillfälle
därför kommer nog även de ljusa stunderna av 2013 att försvinna 
i ett dimmigt dunkel
tyvärr

Det jag verkligen kommer att minnas 
är att jag tog en examen
jag fixade ett jobb
jag vågade äntligen tatuera mig 
och jag fick en härlig vecka alldeles för mig själv på höststranden

Jag hoppas verkligen att 2014 kommer att innebära mer ork
och fler stunder att minnas

En återkommande tanke under 2013
har varit att jag vill känna mig levande...
Varje stund då jag har känt mig levande har varit lika härlig 
som sorglig
för jag inser just där och då hur sällsynt den känslan är

Vad som krävs för att leva till fullo 
vet jag inte
och kanske är det för mycket begärt
men det ska inte vara sällsynta stunder av lycka
det kan inte vara det som är meningen...
Någonstans
år 2014
tror jag att jag tar mig rätten att kräva mer

I år är det 40 år sedan ABBA:s Waterloo
och 40 år sedan jag föddes
Utan ABBA hade mina 40 första år sannerligen låtit annorlunda!

Jag ska alltså fylla 40 
och det är väl skitsamma egentligen
men det får mig onekligen att fundera en del över tiden
och hur jag förvaltar den
och hur fort det har gått mellan 30 och 40
och hur jag skulle vilja att åren mellan 40 och 50 skulle vara

Om jag har några drömmar
så borde jag försöka förvekliga dessa
medan tid
och drömmar
faktiskt finns

God Jul!

Utan att stressa i hjäl oss har vi lyckats förbereda oss för morgondagen
a.k.a julafton
Det är någorlunda städat, granen är klädd
och vi har till och med hunnit baka och fixa lite godis
I morgon blir det förhoppningvis en lika lugn och avslappnad jul som förra året
med sambo, kisse och goda vänner i värmen på Gyllene Heden.

I brist på snö och annat som hör julen till 
har vi sökt oss till Liseberg för suga åt oss av julstämningen
och det har fungerat 

Jag har en ny mobil och därmed äntligen en kamera 
som fungerar hyfsat ute om kvällen och inne hela dagen
(stackars Tintin)
men bara för att jag kan
och för att det är jul
så kommer här några av bilderna jag tagit de senaste dagarna....

...och med dessa bilder önskar jag er en riktigt God Jul!

Den frivilliga icke-mamman

I dag ringde klockan extra tidigt, pga alldeles förbaskat tidigt förarprov
jag gick upp så tidigt att inte ens nyhetsmorgon hade startat än...
i stället tittade jag på en repris av "Gokväll"
Jag har nog aldrig tidigare sett "Gokväll"
och ganska snart förstår jag varför...

Det pratas om frivillig barnlöshet 
"Barnfrihet"
och en icke-mamma har skrivit en bok om det hela
och sitter nu och pratar om hur det känns att inte vilja ha barn
och hur det var att berätta om detta för sin omgivning
att komma ut
att möta världen som "en-som-inte-vill-ha-barn"
och hur det känns att gå omkring 
i en värld full av böcker om barnuppfostran, barnsjukdomar, barnmat....

och jag blir såååå gripen av detta livsöde 
att jag genast önskar mig den här barnfrihetsboken i julklapp

eller inte

Jag är också 
helt frivilligt
befriad från barn

Visst får jag ofta frågan om jag har barn
och jag blir lika förvånad som när någon frågar om jag har en man

Jag tror själv att det ska synas på mig att jag inte vill ha varken man eller barn!

Det är inte det att jag inte tycker om män och barn
det är bara det att jag inte vill ha dem i mitt liv på det sättet

Jag upplever ganska sällan att människor blir provocerade
Det här med huruvida jag lever med man eller kvinna
det kan de flesta människor jag möter skita ganska rejält i
Det blir ofta fler frågor kring det här med att jag inte vill ha barn
Först tror de inte att jag menar allvar
kanske vill jag egentligen inget hellre än att ha barn 
och säger sådana här konstiga saker i försvar 
frågorna måste tydligen ställas...
Till slut reagerar de flesta faktiskt positivt och säger att jag är modig 
"vad bra att du vågar säga så"

Öööh..... ja... vad skulle jag annars säga?
Är det så himla farligt att vara ärlig?
Är det så hemskt att välja sin egen väg och göra som man själv vill i sitt enda liv?

"Författaren" i "Gokväll" brukade ljuga och säga att hon inte kunde få barn

Kanske något för homosexuella att ta efter....
"Jag kan inte få en man så.... det fick bli en kvinna i stället"

Jag svarar helt ärligt när jag får frågan om barn
att jag helt enkelt aldrig har velat ha några
jag har aldrig hört den där tickande klockan
aldrig känt längtan efter barnskrik, blöjor och trotsåldrar
Jag har verkligen inte energi till den sortens liv
eller minsta lilla intresse...

Jag är en av världens tröttaste människor
när jag kommer hem vill jag landa i soffan en stund
kanske hela kvällen
och skita i allt annat
det
har jag förstått
att mina barnberikade vänner inte kan göra
och jag kan inte förstå
hur de
hur ni
orkar

Jag är full av beundran
ska tilläggas

I tidigare relationer har barnfrågan varit mer eller mindre aktuell
och jag har förstås tvingats rannsaka mig själv
ett antal gånger
Min innersta önskan är och förblir fortfarande densamma
Jag vill inte ha några barn!

Jag älskar att vara ensam
Jag älskar tystnad
Jag älskar att ha tid för absolut ingenting

När jag och Squirrel ser hur andra kämpar 
med sina små mer eller mindre änglalika telningar
ler vi tacksamt mot varandra 
och uttrycker ofta vår lycka över att den andra känner exakt samma sak...

I bland, eller ganska ofta, är jag extra lättad över min barnfrihet
Om fem dagar är det julafton
sägs det
Hur mycket prestationsångest ligger det i att försöka skapa en magisk jul för barnen?
Jag hinner inte ens leta efter snören till julklapparna jag ännu inte har handlat....

Mitt lilla svansbarn
hon bryr sig inte om huruvida jag hinner städa, pynta, baka, handla...
hon bryr sig inte ett dugg
hon är överlycklig när hennes människor bara är hemma
och särskilt när de har sovmorgon 
men det förstås
hon skulle bli riktigt glad om jag faktiskt kunde hitta de där julklappssnörena
(som självklart är helt naturliga och giftfria
för jag tar banne mig mitt svansbarnsansvar!)

För mig är Tintin det perfekta barnet...

Bästa pakethjälpen....

Bästa myset....

Bäst på att bevara hemligheter!

...och världsbäst på sovmorgon....

Jag ifrågasätter inte andra människors beslut

jag frågar inte om de verkligen är säkra på att skaffa barn

"Du kanske ångrar dig sen och då är det för sent"

Nej... 

jag låter andra människor välja efter egen vilja och längtan

och det minsta man kan begära i retur

är väl att bli behandlad på precis samma sätt?

Mellan raderna

Min vän

min klippa

mitt kassaskåp:
Fru Gran, den yngre men längre,

hon är ett gigantiskt fan av Per Gessle

Det är inte jag

men jag måste erkänna att han då och då verkligen har lyckats

särskilt med sådant som jag inte hade en aning om att han har skrivit

Min vän 

min klippa

mitt kassaskåp

hon avslöjar då och då upphovsmannen 

till verk som jag verkligen tycker om

och jag blir alltid lika förvånad

Den här gången upptäckte jag det hela alldeles själv

när jag drabbades av Monica Törnell-nostalgi förra helgen

lustigt nog strax efter att 

Min vän 

min klippa

mitt kassaskåp 

hade varit här på besök

och skrivit ner ett par Gessle-rader på Hemköps reklamtidning:

"Som en skadeskjuten svala 

på väg att fall på nåt tak

Intressant på många sätt

men det liknar inte mig

Jag vill inte falla på nåt tak

Jag vill falla här för dig"

Vackert så, 
skulle man kunna säga
och jag säger det gärna...

Det var efter det här besöket som jag började knarka You Tube-klipp

och fann en g a m m a l favorit
och till min mycket stora förvåning

är denna g a m l a favorit 
signerad - så klart -
den evige P Gessle

Mellan raderna

vem kunde ana

det är bara att kapitulera

 

Strandminnen

Jo

jag har tänkt titta till bloggen

kanske till och med skriva ett par rader

men tiden

vad är det som händer med tiden?

Det mesta går till jobb

så klart

och sedan behöver jag verkligen sova

Jag har en liten familj jag gärna vill umgås med

och jag har trots allt några vänner kvar

som jag gärna vill behålla

men var är tiden?

Den finns inte i stan

den finns inte i vardagen

men jag fann den i stugan på stranden

Sällan har jag känt mig så smart som när jag gick där 

och hänfördes av havet, vindarna, vågorna

Vilken underbart briljant idé 

att ta time-out

och bara vara

Jag kände mig mycket nöjd

och jag kände mig mycket stolt

Det är svårt att tänka på så mycket annat

när man står vid ett hav

det är för stort, för starkt, för mäktigt

det vinner över mig

det är ungefär som att försöka beskriva kärlek

Det lilla huset på stranden gav mig tid

När jag vaknade på morgonen brydde jag mig inte om att titta på klockan

jag kände efter i stället

om jag ville gå upp 

eller ligga kvar

Längtan efter att få titta ut på havet och himlen var oftast för stark

Jag ville gå upp

Jag ville vara vaken

Jag ville vara där

Det finns inte ord för att måla bilden av den där veckan

men jag vårdar minnet inom mig

och återvänder dit när jag behöver

Jag hoppas att jag kan återvända på riktigt

nästa höst

MItt hem för en vecka

En vy att vakna till...

Varje dag packade jag med mig kaffe och en bok och promenerade i väg

Ett omslag som matchade miljön :-)

Vy från verandan 

Drivved

Drivcitron

En av alla underbara dagar på "min" strand

Den sista kvällen, som bjöd på de bästa vågorna....

Jag kom till stranden lördag kväll

åkte söndag förmiddag en vecka senare

Det var så lugnande att vakna de första dagarna

och veta att det fanns så mycket tid kvar

och när det blev dags att åka tillbaka till vardagen

så var jag nöjd med den tid jag faktiskt fått

Jag var så tacksam för 

vilan, vågorna, vindarna

och för känslan av att äntligen 

efter så lång tid

få känna mig vaken

* * * * * * * * * * * * * * *

Medan jag skriver det här sitter Squirrel i köket 

tillsammans med en vän

och planerar en resa till Dubai

de åker på fredag

och folk frågar om inte jag ska följa med....

Mitt svar säger det mesta, tänker jag:
"Mitt pass gick ut 1993".

Jag reser gärna

men på ett annat sätt

på mitt eget sätt

Den högst väntade förkylningen

Att plocka ut första semestern på fem år

är lika med att beställa en brakförkylning

Jag visste att den skulle komma

jag hoppades på att hinna med bokmässan innan det var dags

och det gjorde jag :-)

Tre intensiva dagar med klanen och vänner

gamla traditioner och kanske nya

och eftersom jag är ledig i två veckor

passade jag på att åka med Moderkakan och Salander till andra sidan

....på väg till lugnet i småländska skogen...

Och där

i ljuset av läslampan

strax efter den sällsynta känslan av total avkoppling

kom den välbekanta känslan av halstjocka

och nu är hela huvudet tjockt!

Efter en fyra timmar lång tågresa

ligger jag nu i soffan på Gyllene Heden och kurerar mig 

med varm dryck

daimglass

mer eller mindre meningsfulla TV-repriser

och en ganska nöjd Tintin som sällskap

Mitt främsta mål med den här korta semestern

var att få vila

och nu har jag inte mycket att välja på

Det finns fördelar med att var så där lagom sjuk

I går läste jag ut en av de böcker som jag köpte på förra årets mässa

I dag tänker jag påbörja nästa

kanske kommer jag så långt som till årets inköp

"Bär den som en krona"

ser jag mycket fram emot

"Det här är din bok", 

sa författaren med ett leende

efter ett kort förtroligt samtal

Jag sparar den till klara dagar

och klart huvud

fram till dess sjunker jag ner i deckarträsket

och skäms inte alls