Jomenvisst
jag hade en liten blogg också
Jag skulle gärna försöka beskriva i ord
men det finns faktiskt inte ord
som på något sätt kan måla bilden av mina senaste tre veckor
Skolan tog liksom slut
och jag packade bilen full
lämnade mitt rum i Helsingborg
flyttade till Gyllene Heden
blev heltidssambo och mappa
började på praktiken
och blev aldrig mig själv igen
känns det som
Klockan ringer 5:50
Tintin hälsar glatt godmorgon och vi kelar loss på köksmattan
innan hon får frukost
och jag försöker vakna till liv med hjälp av H2O
sedan kaffe
Dagen på bilskolan börjar kl 7:30
slutar i bästa fall 17:20
förutom fina fredagar då jag slutar kl 13
i värsta fall slutar dagen på bilskolan 22:30
och jag är sedan glad om jag hittar hem
och kommer i håg vilken dörr min nyckel går till
SÅ kommer jag inte att orka arbeta i framtiden
den saken är helt klar
Det är allt annat än klart i mitt huvud när dagen efter kommer
och jag ska agera lärare, pedagog, regelverk och socialt geni
samt hålla oss vid liv
när Göteborgstrafiken visar sina tusentals olika ansikten
Min handledare tycks sakna förmåga att förstå
och förmåga att berömma
Tur att mina elever inte är av samma slag
och kanske är det tur för dem
att jag inte är som min handledare...
Det finns elever
och det finns elever
det finns elever som får mig att verkligen fundera över
VAD HAR JAG GETT MIG IN PÅ
och det finns elever som får mig le från öra till öra
Till exempel min helt egna elev
som för två veckor sedan inte hade kört en meter
och som i går fick åka ut på riktiga vägar
i den riktiga trafiken
och var så stolt att jag blev tårögd
Eller kvinnan som tagit över 30 lektioner
och aldrig fått höra något positivt om sin körning
När ordinarie lärare är sjuk får hon köra för mig i stället
och som hon skiner upp
och blir alldeles förvånad när jag säger att hon gör en riktigt bra påfart
"Det är första gången jag får beröm!", ropar hon
och berättar sedan om hur hon känt sig varje gång hon lämnar bilskolan
"som världens sämsta elev"
och jag försäkrade henne om att hon var långt därifrån...
Övriga lärare på "min" skola verkar ha glömt bort en viktig detalj...
Alla behöver beröm
jag själv, inte minst
mina elever ska absolut ha beröm när de levererar
hur ska en människa annars kunna bygga sitt självförtroende?
Det finns som sagt elever
och det finns elever
Det finns elever som man helst inte vill möta ute i trafiken
Det finns elever som får nerverna att krylla sig lite smått
men.... till min stora lycka:
Det finns elever som jag längtar efter att få träffa igen
Det finns elever som ger mig cred för att jag peppar dem
Det finns elever som vill byta lärare och boka in sig på mina tider i fortsättningen
Det finns elever som ger MIG det jag behöver för att motivera mig att fortsätta
S j ä l v f ö r t r o e n d e
Min sista elev för dagen
uttryckte sin fasa för Korsvägen
varpå jag sa: "då åker vi till Korsvägen"
och så tog vi oss genom "det värsta stället i hela världen"
När vi tagit oss till en lugnare gata sa eleven med ett leende:
"Du är så pedagogisk, jag gillar det"
och jag checkade ut från mitt livs jobbigaste arbetsvecka
med något liknande i ansiktet
ett leende
Nu är det gräsänklinghelg
Squirrel är i hemlandet
och jag planerar så lite som möjligt
en ganska nöjd Tintin
kan i alla fall räkna med väldigt mycket mys
med världens tröttaste mappa
Jag har ju sagt hela tiden att du är bäst!! Och det märker eleverna också och snart så fattar du det själv också! KRAM från bänkisen!
SvaraRaderaHade inte fixat det alls utan min bänkis! Då hade jag gått efter första försöket att styra in Anki till fiskesvängen ;-)
RaderaKRAM!!