torsdag 29 augusti 2013

Beslut

Jag lämnade nyligen in "antal arbetade timmar" 
för de senaste fyra veckorna
den rapporten kan förklara ett och annat
varför hemmet ser ut som det gör
varför jag mår som jag gör
varför jag aldrig hinner skriva längre

Mina tankar är lite överallt 
och mest ingenstans

Det här har på flera sätt känts som
sommaren som aldrig tar slut
ändlös värmeplåga
fram till i dag
nu 
tror jag att det är över
så att allt kan börja om igen

Eftersom jag var så jäkla trött på det här med sommar
som aldrig tar slut
så har jag tjuvstartat hösten
och redan börjat fatta beslut

Ett som jag har dragit på i 20 år
några andra som jag gått och funderat på ett tag

När man inte är nöjd
så får man välja
Fortsätta vara o-nöjd
eller Förändra
Jag inser att jag är för gammal för att vänta
Rädsla är överkomlig
och i mitt fall bara en ursäkt

Ett av mina beslut är att börja bry mig om min hälsa igen...
För fem, sex år sedan sökte jag äntligen hjälp för min ständigt bråkande rygg
jag fick en ordentlig utredning och ett bra träningsprogram
av en helt underbar sjukgymnast som förstod precis hur hon skulle kicka i gång mig...
Hade det stått en hurtig blondin där med en lagerhylla av klichéer
så hade jag kräkts och gått därifrån
och aldrig kommit tillbaka
Nu fick jag i stället möta ett klichéfritt medelålders energiknippe
full av ironi, sarkasm och jävlaranamma
som förstod exakt hur hon skulle motivera mig
och jag började för första gången i mitt liv träna
och självklart:
Jag mådde bra
bättre och bättre
fysiskt
men det hände saker vid sidan om som jag inte hade kontroll över
och ett par år senare rasade det mesta i mitt liv

Nu ser livet annorlunda ut igen
fysiskt är jag totalt ur form
och jag skäms varje dag när jag passerar gymet
och undrar hur besviken min forna coach skulle bli om hon såg mig
men sen sa en klok människa till mig
att hon faktiskt skulle kunna bli riktigt glad över att jag kommer tillbaka
och tar tag i mig själv igen
Så jag skrev ett mail
förklarade lite vad som har hänt sedan sist
och för att hon inte ska bli alltför chockerad:
förvarnade om hur jag ser ut i dag
och frågade om det fanns någon som helst möjlighet att få komma tillbaka 
och få hjälp...
Hon ringde mig redan samma dag
och visst kom hon i håg mig
och visst verkade hon glad över att jag kommer tillbaka
och visst förstod hon att skit händer och att det blir så här i bland
men utan att få det att låta som en klyscha
sa hon att det aldrig är för sent...
Nästa vecka är jag tillbaka på gymet
Jag måste bara skaffa nya träningskläder som jag får plats i!

Ett annat beslut som jag är mycket nöjd med
är att jag ska ha en alldeles egen
semester
i en stuga bara för mig
på en strand som jag hoppas har övergivits 

en hel vecka för mig själv
med tankar som bara jag kan höra
"varför då?"
frågar somliga
"för att jag kan"
svarar jag
men mest av allt 
för att jag verkligen behöver det

Sämre utgångsläge kan man ha:























1 kommentar:

  1. Härligt :) Heja dig från Grangården

    SvaraRadera