Januari tackar för sig
och jag tackar januari
för den mest omtumlande månaden någonsin
jag har verkligen ingen aning om vad jag håller på med
och jag kan inte ta reda på det heller
nästa sida är alltid blank
och nej
det är inte så enkelt som att det bara är jag som skriver boken om mitt liv
det hade kanske varit smärtfritt på många sätt
men jävligt tråkigt.
Alla råd jag skulle ge till andra
hur vore det om jag skulle ge dem till mig själv?
Också jävligt tråkigt.
Det finns så mycket som jag bara älskar med att leva
i mina absolut svåraste stunder har jag lärt mig så mycket
att jag efteråt förstår att det fanns en mening
och det är just det där
jag vill så gärna förstå och finna mening
i allt
och det gör jag
men ofta efter en lång tid.
Det svåraste för mig vad gäller dessa lärdomar
handlar om relationer
kärleksrelationer
Varför i hela helvetet ska det vara så svårt?
Jag förstår inte när det händer...
men jag brukar som sagt förstå efteråt
i bland tar det år
men till slut förstår jag
vad just den tiden lärt mig om mig själv
Att ge sig själv till någon annan
med tro att den här gången är det verkligen på riktigt
allt är annorlunda
och kanske får en uppleva något helt fantastiskt
en tid
och sedan går det åt helvete
i alla för mig
långsamt eller snabbt
och frågan kommer upp igen
vad var det för mening med det här?
Jag tror i bland att jag möter den som jag kan dela allt med
den som förstår på riktigt
den jag inte behöver förklara någonting för
och det har varit värt allt jävla besvär på vägen
för nu är jag framme
men det är jag inte
visar det sig sen
och jag försöker tänka att då blir det ännu en promenad
för att förstå
att om jag hade stannat på den där sidan
så hade jag aldrig kommit till nästa
och så vidare
och så vidare
Varje kärlek har lärt mig någonting
om vad jag vill
vem jag är
och jag blir verkligen överraskad
när jag tänker tillbaka på hur jag trodde att jag fungerade
och hur jag faktiskt har blivit
allt jag trodde att jag aldrig skulle göra
allt jag var säker på
åt helvete med det
Jag vet att jag förmodligen bränner ljuset i båda ändar just nu
Wikipedia förklarar det uttrycket så här:
"Oklokt utnyttjande av sina tillgångar, som garanterat leder till problem och/eller förhindrar eller försvårar att man själv kan ställa problemet tillrätta."
Tillgångar har jag inga
I så fall hade jag gjort något ännu mer oklokt (?) och gett mig ut på rymmen!
Men ja... känslomässigt finns det ett kapital..... och jag går all in som vanligt...
Vi ska ändå alla dö.
Det mest meningslösa måste vara att sitta på massa sparade tillångar DÅ.
Och apropå eld...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar