Färdsätt

Förra helgen färdades jag genom minnenas allé
ombord på ett Purple Train
a.k.a Pågatåg...
Vi passerade flera mycket bekanta perronger
jag väntade 25 minuter i Lund...
Prins Pia anno 1995, 2005, 2012
Ingen annanstans är mina känslor så dualistiska som i det här landskapet
Jag vet inte varför livet envisas med att skicka tillbaka mig hit
men jag hoppas
att jag efter den här tredje resan
kommer att se tillbaka och tänka övervägande positiva tankar kring skåne
Än så länge är den tredje resan
absolut övervägande positiv
och mycket olik de två första...

I morse när jag var på väg till bussen
kom en hälsning från Charlie
som väljer bågen i stället
det är ju ändå vår

Annars är det ju ganska skönt att bara ligga och njuta av våren i fönstret också
Mappa D har skaffat en bred fönsterbräda enbart till Queen Charlie
och curlingen av den fyrbenta drottningen upprätthålls
allt är som det ska :-)

Har jag förresten gett min käre far återupprättelse vad gäller Min Gröna Cykel?
Jag tror faktiskt att jag helt har glömt bort det
men om man tittar noga på bilden ovanför
så ser man den till höger
Min Gröna Cykel
som faktiskt visade sig vara mer än en dröm
och som nu rullar omkring på Tjällmos gator
efter ett lyckligt år i Vadstena
I Helsingborg kan man cykla om man ska till stan
men hem
u p p f ö r Hälsobacken
cyklar man (läs jag) inte!
Så, både Charlie och Min Gröna Cykel lever lyckligare liv i Tjällmo
än vad de skulle göra här...

Kväll nu
dags att packa upp väskan som jag inte packade upp i måndags
och packa den igen
för att åka i morgon
det är så det rullar på
eller inte rullar alls
men tack vare att bussen rullar till Göteborg varje helg
och att jag får lov att åka med
så fungerar jag någorlunda som människa
när ett och annat bara är kaos.

Sagt och äntligen gjort

Det är ungefär 25 år sen jag simmade i en simhall. Jag avskydde att åka i den lilla bussen in till "stan" för att tillsammans med klassen tvingas in i stor offentlig dusch, bassäng, dusch igen och sen skynda skynda till bussen där man satt och huttrade för att man inte hunnit torka ordentligt... Så fort jag fattade att tjejer som hade mens slapp simma så såg jag till att skaffa mig det. Mens. Så fort det behövdes.
Av någon anledning (troligtvis flera) har jag fått en fix idé på att börja simma här i Vadstena. Och i dag gjorde jag det. Helt otroligt vad lite knark (jag menar självklart Cymbalta) till morgonkaffet kan göra. Jag är lite för medicinerad för att ha vett att bry mig om vad andra kan tänkas tycka om mig och vad jag gör. Eller är det kanske åldern? Har jag äntligen nått den sortens mognad som innebär att jag tar mig rätten att kliva ner i en simbassäng, trots att jag har celluliter och konstiga streck och märken överallt?
Hur som helst - jag gjorde det! Jag simmade 1000 meter och det var riktigt härligt.
Nu har jag tecknat autogiro på ett år, så jag kan träna på gymet och simma hur mycket jag vill för endast 199 kr i månaden.

Om jag har träningsvärk i morgon så beror det nog inte så mycket på simningen, utan snarare det faktum att D satt och hojtade på min pakethållare hela vägen till simhallen.
Hon lär ha minst lika ont i rumpan i morgon som jag har haft sen jag började cykla omkring på den där sabla lånecykeln.
Lånecykeln är blå.
Lånecykeln gör ont.
Jag bara nämner det.

Dream on.....

Cymbaltan blåser mig på djupsömnen och ger mig i stället nätter fyllda av osannolika drömmar och mardrömmar, action på hög nivå. Natten till i går sköt jag i hjäl en tvåbarnsmamma i ett bankrån. Jag var rånaren, desperat efter pengar, och hon stod i kassan och det var faktiskt hon som sköt mot mig först. Dö eller döda, jag sköt henne rakt i hjärtat och hon dog på fläcken.
Jag åkte fast för mordet, och löpsedlarna visade mitt ansikte i stort format och texten löd "LEENDET innan hon mördar 2-barnsmor". Tydligen hade jag sett mycket lugn och nöjd ut inför övervakningskameran när jag gick in på banken.
Jag vet att jag tänkte på hur mina föräldrar skulle må när de fick se tidningarna där jag framställdes som psykopat....

I natt drömde jag om Pyrets lillasyster, som kom till världen i måndags. M&M hade bestämt sig för att döpa henne till Sigmunk. Inte Sigmund, för det är ju ett killnamn, utan den kända feminina formen med "k" på slutet.
Detta besked kom från en bedrövad D i drömmen, som hade försökt få M&M på andra tankar, men de var jättenöjda med sitt val. Ett gammaldags namn, precis som de ville ha :-)

På lördag åker jag till Göteborg för att inspektera den lilla munken. Har fått ett par mms som avslöjar vad vi redan visste - att ännu en liten skönhet har tagit plats i familjen! Ser fram emot att få träffa henne och se om hon liknar Pyret (utöver de underbara indiska färgerna) och se hur storasyster Pyret trivs i sin nya roll.

Jag ser också fram emot en fikadate på måndag med någon jag inte sett på väldigt länge. En mycket saknad och viktig person i mitt liv, på flera sätt. Tänk bara, om hon inte varit kissnödig den där januarikvällen 2007, då hade jag kanske aldrig träffat D...  Och den tanken är mer skrämmande än den att jag sitter som leende psykopatmördare på alla löpsedlar.

Drömmar...
I vaket tillstånd drömmer jag om en grön cykel.
Den som är bekant med uttrycket "Skomakarens barn" eller kanske "Bagarens barn" förstår vad jag menar. Min pappa förser samhällets invånare med fungerande cyklar och erbjöd sig för många år sen att fixa till min härliga rosthög till något användbart. Jag fick välja en ny fin färg till ramen, och valde militärgrön.
När jag frågar (tjatar) om den där gamla kärringcykeln, som är den bästa cykel jag haft, så byter mina föräldrar samtalsämne. Jag har frågat rakt ut om den är såld, men jag får inget svar på det heller.

I väntan på den gröna cykeln (det är väl sisådär 6-7 år) har jag nu fått låna en högst obekväm cykel från min arbetsplats. Trots att sadeln har gett mig rumpvärk så är det i alla fall en härlig känsla att ta sig fram i lite högre hastighet än vad mina taxben bjuder i vanliga fall.
Och sen är det så att jag lärde mig cykla på landet, utan några som helst regler eller svårigheter, så jag kanske inte är så bra på det här med gångbanor och gågator, men i morgon kan jag säkert ta mig till och från jobbet utan att begå jättemånga lagbrott!