tisdag 31 augusti 2010

Sagt och äntligen gjort

Det är ungefär 25 år sen jag simmade i en simhall. Jag avskydde att åka i den lilla bussen in till "stan" för att tillsammans med klassen tvingas in i stor offentlig dusch, bassäng, dusch igen och sen skynda skynda till bussen där man satt och huttrade för att man inte hunnit torka ordentligt... Så fort jag fattade att tjejer som hade mens slapp simma så såg jag till att skaffa mig det. Mens. Så fort det behövdes.
Av någon anledning (troligtvis flera) har jag fått en fix idé på att börja simma här i Vadstena. Och i dag gjorde jag det. Helt otroligt vad lite knark (jag menar självklart Cymbalta) till morgonkaffet kan göra. Jag är lite för medicinerad för att ha vett att bry mig om vad andra kan tänkas tycka om mig och vad jag gör. Eller är det kanske åldern? Har jag äntligen nått den sortens mognad som innebär att jag tar mig rätten att kliva ner i en simbassäng, trots att jag har celluliter och konstiga streck och märken överallt?
Hur som helst - jag gjorde det! Jag simmade 1000 meter och det var riktigt härligt.
Nu har jag tecknat autogiro på ett år, så jag kan träna på gymet och simma hur mycket jag vill för endast 199 kr i månaden.














Om jag har träningsvärk i morgon så beror det nog inte så mycket på simningen, utan snarare det faktum att D satt och hojtade på min pakethållare hela vägen till simhallen.
Hon lär ha minst lika ont i rumpan i morgon som jag har haft sen jag började cykla omkring på den där sabla lånecykeln.
Lånecykeln är blå.
Lånecykeln gör ont.
Jag bara nämner det.

2 kommentarer:

  1. Pakethållaren är MIN plats, och BARA MIN!!!

    SvaraRadera
  2. För annars går jag inte ner tolv kilo eller?!?!? I bland funderar jag på om jag kanske är något litet för snäll :-)

    SvaraRadera