fredag 18 februari 2011

Nattsvada

Jag har hört någonstans att om man svär mycket så tyder det på att man lider av dåligt ordförråd.
Jag svär som fan, men jag anser mig faktiskt inte vara verbalt obegåvad. Jag kan många svordomar, på flera språk.

Jag svär när jag är arg, jag svär när jag är ledsen, jag svär när jag är glad.

Just nu är jag glad.

Jag är så jävla glad att jag har så fantastiskt fina vänner.
Ni finns alltid så nära, så redo att hjälpa mig, stå upp för mig, slå upp nån för mig (puss på dig pusselbiten).
Jag har i er en förmögenhet jag inte vill slösa upp...
Spara har aldrig varit min starka sida, men detta kapital förvarar jag där det inte kan förstöras...

Av olika anledningar har jag de senaste åren varit ganska osocial.
Jag har pausat, jag har klippt av, jag har försökt finna ut vad jag vill behålla, vad jag vill vinna, vad jag vill återvinna, vad jag inte längre har någon användning för och vad jag inte kan styra över själv.
Framtiden syns inte mörk, ensam eller tom.
Om jag för en kort ledsen stund skulle känna så, kan jag snart påminna mig om den rikedom jag förvaltar i mitt hjärta.

Framtiden syns inte mörk, ensam eller tom.

I sommar ger Vadstena akademiens sommaropera "Stolthet o Fördom" (om inget oförutsett inträffar)
Fy fan vad lycklig jag blir!
Så in i helvetes jävla glad!
Mr Darcy och Mr Bingley på VÅRT slott! (nej, jag icke gått och blivit hetero, jag är för alltid lost in Austen)

Jag älskar den här stan :-)

Och nu ska jag göra något jag inte brukar.
Jag ska ge mig själv beröm.
Trots att min ädla bakdel värker så jag blir tårögd, trots att mina piller ger mig för jävliga abstinens just nu, trots att jag inte vet ett skit om min snaraste framtid vad gäller sjukskrivning och arbetsprövning, trots att jag inte får på mig mina kläder längre för att 15 ovälkomna kilon har parkerat över hela mig och trots det faktum att jag och D separerar och att det inte alls är mitt val.....
trots detta
står jag upp
och känner mig lite stark

Detta förvånar mig en aning
Detta förvånar delar av min omgivning ännu mer

Och nu ska jag säga något jag inte säger särskilt ofta

Jag är stolt över mig själv
(det ska nästan vara trumvirvel på den ♪♫♪ men det får duga med en enkel tonsättning ♫♪♪♫)

Fan,
ska det fortsätta så här kommer jag att bli odräglig.

Framtiden ter sig synnerligen spännande.

3 kommentarer:

  1. Härligt Pia!! Älskar också Jane Austens stolthet och fördom, särskilt Colin Firth som mr Darcy..mums :)

    SvaraRadera
  2. Som jag alltid har sagt så länge jag kännt dig du är helt otroligt duktig. Kram Maritha

    SvaraRadera
  3. Batman the Greatest WTS18 februari 2011 kl. 23:32

    Du är bäst! Jag visste det hela tiden!

    SvaraRadera