Klippt, icke skuren

Alltså, jag har ju flyttat runt en del och bott på alla möjliga och omöjliga platser...
Således har jag även varit hos oräkneliga frisörer runt om i landet...
Nu kan jag meddela att Sveriges absolut bästa och trevligaste frisör finns i Motala
vilket är bra
för mig
just nu
men det kommer att bli lite svårare när jag en dag flyttar härifrån
Kanske kommer jag att åka hit i bland ändå,
och då får jag passa på
för hon fattar mig
bättre än någon annan inom yrkeskåren
och hon genomskådade mig snabbare än terapeuten ;-)
Sist jag klippte mig, i samma stad, i samma byggnad, men av en helt annan frisör, då "min" hade semester,
då klev jag ut som Marge Simpson på gatan, då den frisören gjorde det som alla andra, utom Den Bästa, har gjort genom alla tider - fluffat upp mitt hår som nån jävla sockervadd.....
Detta berättade jag för Den Bästa och hon tyckte det var jättekul, men förstod inte hur man kunde få för sig att jag var en fluff-tjej.
Just det
och
Tack
är ordet

Någonting helt annat:
Min lilla mamma har hittat till YouTube
och i går radades olika favoriter upp på hennes facebooksida, tillägnade olika personer inklusive henne själv.
Jag måste dela dagens klipp från Moderkakan,
tillägnad Fru Gran den äldre:

Och jag kan inte begära att någon ska förstå
särskilt inte om man aldrig träffat min mor
eller Fru Gran
men det här är på något sätt en mycket talande beskrivning av dem bägge två :-)

Veckan har äntligen börjat
måndagen går mot sitt slut
det var härligt att orka gå och jobba igen
och en omtumlande och mycket tankeväckande timme hos Fru B
och bitarna trillar en efter en på plats
på rätt plats
dessutom

Lilla Fluga....

Min balkongdörr står nästan alltid på glänt när jag är hemma

väderleken spelar mindre roll

för Hispans egen lilla Drama Queen vill kunna storma in

och göra storstilad entré

(särskilt om det regnar)

En öppen dörr lockar även en och annan insekt

men uppriktigt sagt, lilla dumma fluga, har du hittat in kan du fan också ta dig ut, 

dörren är öppen 

även för utgående (eller i ditt fall utflygande)

jag vill bara säga det

(och den som inte förstår detta bör vara medveten om att att det kan få förödande konsekvenser att stanna kvar)

oooOoo nu kom jag alldeles osökt att tänka på den här fantastiska übercoola människan:

Och på tal om fantastiska människor.... från bloggen utan vilken jag vissa dagar inte skulle le:

"Rest in peace: Vila i frid! En av de dummaste uppmaningar som finns.
Den uppmanade har ju inte längre några alternativ. Som vi, de fortfarande närvarande, har."

(Bodil Malmsten)

Så ta till vara på alternativen medan de fortfarande finns

säger jag 

På god väg

Livsanden återvänder
och mer därtill
Den Förlorade Läslusten
har kommit tillbaka
Förmågan att hålla koncentrationen uppe
minnas orden mina ögon nyss passerade

Jag har läst ut en bok
en riktig bok
från pärm till pärm

e u f o r i

Jag vet när jag förlorade den där förmågan
och jag vet vad det betyder att den har kommit tillbaka
mina fötter vandrar på rätt väg igen

Efter en lång och trist isolering tog jag mig äntligen ut för att se på vattnets färg
som egentligen är en reflektion
av en himmel som just den här dagen
var oskyldigt blå

Jag är lite kär i det här gamla pumphuset.
Jag är ganska säker på att det finns mumintroll där...
och en dag som den här
är de alldeles förtjusta i att vågorna slår upp över kanten
inget är lika rogivande
som en ordentlig storm!

(fast jag, som faktiskt inte är ett mumintroll,
tycker att det finns något alldeles förtjusande
i det som kommer efter stormen)

En sen rättelse, men jag har aldrig varit särskilt blixtsnabb

True Talent,
handlar det om...
Om någon såg söndagsfinalen
och liksom jag, fasade över Saras obarmhärtiga hantering av världens bästa låt
så vill jag lindra smärtan
(inget ont om Sara annars, hon har varit lite av en favorit från början)
Och för er som kanske inte hört den här fantastiska låten tidigare
SÅ HÄR ska "Wear it like a crown" låta
och det är REBEKKA KARIJORD som ska sjunga den....
Okej?
Då säger vi så.

Stenmark... när (nästan) inget annat hjälper

Har jag förresten sagt att jag är uttråkad?

Måndag morgon
efter en näst intill sömnlös natt
knappt någon röst att använda när jag ringer till jobbet och meddelar att jag är fortsatt sjuk.
Letar upp ett nummer till Fru B, måste ringa och säga att jag inte kommer till dagens session.
Då ringer det från Motala, Fru B måste tyvärr avboka i dag.
Förra måndagen sa Fru B att jag har gått till henne i ett år nu,
och att ingen av oss varit sjuka under den tiden,
så det har inte varit några avbrott, förutom sommaruppehållet.
Där fick vi för vårt övermod.


I morgon ska jag gå till vårdcentralen och kräva att de gör något åt det här.

Det räcker nu...

Ursäkta språket
men fy faan vad jag är trött på det här.....halvsjuka tillståndet.
Inspärrad en vecka på Hispan - inte så sjuk att jag ligger däckad, men tillräckligt hängig för att inte orka göra nånting alls.....
Det är så outsägligt tråkigt...
I går trodde jag att det hade vänt,
men i natt vaknade jag och var helt förstörd i halsen
s u c k
Bring it on eller vik hädan för bövelen!!!

Men...
ute på balkongen satt en blomma fastkilad i räcket i dag,
en krya-på-dig-hälsning till mig
eller en av Charlies beundrare?
Fint i vilket fall som helst :-)

7.02
är en ny rekordtid
som noteras med guldskrift
i den här underbara lilla varelsens journal

Nu skulle man ju kunna tänka att det vore helt perfekt om hon även lät mig sova på natten,
men eftersom det är enda tillfället på hela dygnet
som hon möjligen kan tänka sig att bete sig som en sån där vanlig katt
lite så där som jag hade i tankarna innan hon fanns
så vore det väldigt synd att missa det....
och det finns värre saker
än att somna med handen på världens mjukaste lilla mage
kramad av en svart liten lyckotass

Oktober

Det går framåt :-)

Det är äntligen Oktober, min favoritmånad på hela året.... säkert mycket påverkat av att jag fyller år då och som liten sprang och sparkade i lövhögar och bara längtade efter min födelsedag... det är många positiva minnen kring just den här månaden.
Jag hoppas att det här året inte ska bli annorlunda i det avseendet.

Solen som ulovades till i dag syns inte genom grådiset
men det finns något vackert i det här också...

En av fyra fantastiska lönnar som omger Hispan, tillika ett av Charlies bästa klätterträd, som det ser ut från mitt köksbord:

Denna lilla atlet som till skillnad från resten av familjen (som kära moderkakan så riktigt påpekade i går) håller sig i form, här med lite yoga på balkongräcket:

Jag vet inte om det är för tidigt att ropa hej

men 

två veckor av tufft nannyarbete verkar faktiskt ha gett resultat...

I somras skämde jag bort min lilla vilda med att gå upp och släppa ut henne (och kela och leka och hålla henne sällskap till frukost) så fort hon pep till, alltid mellan kl 4 och 5 på morgonen...

Detta fungerade så länge jag hade semester, och kunde sova när som helst, men när jag började jobba i augusti så började den här proceduren kännas lite småkämpig...

Dagen efter att Charlie kom hem från sin vistelese i ödehispan fick hon INTE gå ut kl 5, och bråkade inte om det heller... Där någonstans föddes idén om att försöka få henne att sova till min klocka ringer, 6.30, och därmed rädda mig från zombiegången på jobbet.

Första veckan var hemsk.

Hon skrek oavbrutet från det hon vaknade till min klocka ringde. Mina öronproppar stänger ute mycket, men inte en förtvivlad stämma från någon som har ett par procent siames i sig!

Jag fick alltså inte sova alls. Hon prövade alla knep, klöste på allt som vanligtvis brukar innebära att mappa hoppar upp som ett upphettat majskorn, men nej, det finns en envishet hos mig som andra drabbade kan vittna om och jag gav mig alltså inte en millimeter. 

Efter en vecka började det ljusna... Hon var vaken, pep lite, men verkade förstå att det bara var att vänta. 

Varje morgon då väckningen ljuder på min mobil, kl 6.30, hoppar Charlie upp i sängen och kelar med.... mobilen. Inte med mig. Hon vet att det här är hennes signal - den som betyder öppning av balkongdörr och vägen ut till frihet...

I dag är det lördag, ingen klocka ringde i morse, men kl 6.32 hoppade hon upp till mig och började trampa på min bröstkorg. 

Jag ropar inte hej,

men jag säger

lite hoppfullt

Godmorgon :-)