Ännu ett år, jag blev inte yngre
dock blev jag femton kilo tyngre
Ångest och oro lättade dock
så jag väljer hellre lycklig och tjock
Det var året då så mycket hände
året då så mycket vände
Vi flyttade till Nunneland,
ett eget slott vid Vätterns strand
Ack så dyrt men väldigt flott
och viktigast av allt, här mår vi gott
Vem hade kunnat förutse
att jag skulle sitta på AME
och jobba för fattiga i annat land
skapa och tillverka för egen hand
Och vem hade någonsin kunnat ana
att mina tankar skulle fara i positiv bana
så långt som till att våga försöka med katt
och nu sitter jag här med en spinnande skatt
som jag älskar barnsligt utan gräns
hur obeskrivlig den lyckan känns!
Ett år då färre tårar runnit
Ett år då jag lugn och lycka funnit
Ett år då jag förstått vad som felat
Ett år då jag inte har stampat och velat
Ett år då jag gått dit mitt hjärta lett mig
och Du har inte övergett mig...
2011 blir förhoppningsvis det år då jag tar mig ur någonting som jag hamnade i för länge sedan. Jag tror att det blir så. Jag känner på mig att det är så. Jag har byggt den plattform, det stöd, de pärmar jag behöver för att kunna skriva nästa kapitel. Jag känner ännu inte orden, men jag formar inom mig en förhoppning om hur de ska klinga.
En förhoppning som inte bara gäller mig själv, utan alla jag känner för.
Pia, du är ju för härlig!!! Vilket härligt rim, märks att du har en stor förmåga att uttrycka dig :) Jag tror stenhårt på dig och din kamp, 2011 blir ditt år, är övertygad om det!
SvaraRaderakram