tisdag 17 april 2012

Välkommen Liten Tintin!

Efter ett litet missöde (orsakat av gps - inget annat!) kom vi till slut fram till Litens tillfälliga adress i Malmö. Ute på den inglasade balkongen låg den trötta lilla kissen på en stol och hade ingen aning om vad som väntade henne... Jag visste inte hur skygg hon var men gick ut till henne och satte mig på huk framför henne och sträckte försiktigt fram min hand för att se om jag kanske skulle få hälsa. Tveklöst sträckte hon fram sin söta nos och började kela med min hand :-) Det var inga som helst problem att få henne att kliva in i buren och följa med oss... Efter löften till den lilla om att aldrig mer behöva sätta sina små tassar på skånsk mark åkte vi norrut. I Halmstad pausade vi och Liten fick sträcka på sig och ta en promenad i bilen.


Så... det här är alltså Sverige... 


Valet av matskål var enkelt... 


Utsvulten Liten......


...och trött... mycket trött... 
Då är det skönt att ha en stoooor säng :-)
Människorna får också sova i den. 
Om de får plats ;-)


Detta var vad jag såg när jag vaknade efter Litens första natt i sitt nya hem :-)


Spaning i nya grannskapet pågår.
De lokala fjäderfäna ser... ganska delikata ut!


Undrar bara... om man skulle kunna få be om lite kel innan man somnar?


Tack :-)


...zzZZzz...

Det är verkligen en trött kattunge som flyttat in i Squirrels lägenhet och våra hjärtan! Kanske inte så konstigt efter allt hon har varit med om (och vem vet vad hon har varit med om?)... att gå hemlös, hungrig, bli jagad och plågad av ungdjävlar, bo i en lägenhet där hon inte kom överens med de andra djuren och slutligen den långa resan till ett helt nytt hem, helt nya människor... Vi låter henne självklart vila, men ska ta henne till veterinären i slutet av veckan för en hälsokoll - bara för att vara säkra på att hon inte far illa av någonting och är trött pga något annat än rena omständigheter. 

Både jag och Squirrel förundras över denna lilla kattunge som trots sina tuffa prövningar är så full av kärlek, tillit och tillgivenhet. Hon är så kelig och go, till och med efter att vi utsatt henne för något så avskyvärt som badning! Protesterna kom, naturligtvis, men inte en fräsning, inte en klo mot oss. Helt otroligt...
Hon sov vid mina ben de tre första nätterna och i natt när jag inte var där sov hon hos Squirrel. 
Vi trodde att hon skulle vara mer försiktig och kanske lite skygg till en början, men det här är en modig och nyfiken Liten som bara blir lite rädd när hon hör ljud hon inte riktigt kan identifiera... fast det är inte värre än att hon försöker ta reda på var ljuden kommer i från :-)
Utseendemässigt är hon så lik Charlie i bland att det känns som om jag färdats ett år tillbaka i tiden när jag ser henne... men i beteende är de helt olika. Charlie är den stora Divan, galen och dampig, självständig, kaxig och snobbig (men hur mysig som helst när hon själv vill och inte så många tittar på) och Liten - hon är lugn, ödmjuk, inkännande och hjärtnypande tillgiven. Hon skiner upp när hon ser att man tittar på henne och kommer då farande för att dela ut sina underbara pannbuffar - jag har alltid önskat mig en katt som gillar att pannbuffa :-) Nu finns hon, hos mig och Squirrel, och hennes namn är Liten Tintin ♥

Måndagar var jobbiga nog som de var.... nu känns det näst intill fysiskt omöjligt att åka från Göteborg!



Sötaste Tintin


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar